Ur Dagen:
Den katolske prästen Nguyen Van Lys hälsa har försämrats. Han dömde till åtta års fängelse i Vietnam 2007, anklagad för sitt engagemang för demokratirörelsen i landet.
Läs hela artikeln på Dagen här och också på Katolska kyrkans webbplats.
En liten påminnelse att Kyrkan kämpar för friheten, nåt som många tyvärr saknar information om.
Läs mer på Radio Vaticana.
http://www.oecumene.radiovaticana.org/SV1/Articolo.asp?c=352836
En nyhet som vi självklart kommer inte att läsa i den svenska dagspressen.
Det är glädjande att se vilken intresse har vårt samhälle för att skydda naturen. Man kan bara glädja sig att det finns folk som avslöjar de olika djurplågeri som människan gör dagligen, eller som protesterar högljudig mot den onödiga vargjakten. Och på sistone skrev Svenska Dagbladet om obedövad halalslakt.
Däremot väldigt få ifrågasätter att tusental foster förintas varje år, konstigt nog. Detta visar att vårt samhälle bryr inte alls om dem, att deras värde är mindre än djurs. Frågan handlar om kärleken mot de svagaste i samhället. Tyvärr är den här kärleken frånvarande.
Hur lång tid kommer det att ta innan samhället skyddar de svagaste?
.
Avatar är ute sedan december, och den har kommit till Italien ca en månad senare. Då gjorde L’Osservatore Romano en recension av filmen. Ingenting konstigt här, det är helt normallt att en tidning gör en recension av en film, och det är helt normallt att kritisera en film eller en bok i en recension.
Efter den här pedantisk inledning måste jag skriva att jag kan inte italienska men jag har hittat en översättning av recensionen.
Den är väldigt positiv om filmens visuella aspekt men tycker att historien är svag:
But Cameron, more focused on the creation of his Pandora fantasy world, chooses a less offensive [Italian: “blando”… translated by many news agencies as “bland”, it really means “mild”, “gentle”, “less offensive”, not “bland” in the sense of blasé or boring] approach: he tells the story without going deep, and ends by falling into sentimentality. The whole thing is reduced to a simplistic anti-imperialist, anti-militarist parable, which doesn’t have the same incisiveness as other such films more committed to exploring the theme.
Och sedan den spirituella aspekt är lika tomt som historien:
Similarly, the subtle environmentalism gets bogged down in a spiritualism linked to nature-worship which hints at one of so many fashions of our time.
Men till slut L’Osservatore Romano är positiv för filmen:
But, all of that aside, the film has indisputable value for its exceptional visual impact. The new frontier for science fiction cinema that Avatar has traced out is far beyond anything to date. And the record for box office take — which Cameron’s other film Titanic (1997) still holds — could be broken as well. The visual spectacle alone is well worth the ticket price.
That’s it! Vatikanens tidning gör en positiv recension av en film och är bara lite kritisk.
Vatikanradio går lite starkare om hedendom i filmen:
But the enchantment has less enchanting motives, too: Pandora is a planet which flashes before our eyes all the pseudo-doctrines which have made ecology the religion of the millennium. Nature is no longer a Creation to be defended, but a divinity to be adored, while transcendence is emptied by incarnating itself in a plant and in its white vines which nourish spirits, branching off into real pantheism. Avatar seems harmless, and certainly is not the first to propagate the eco-spiritualist tendencies shown through the beauty of the planet Pandora; tendencies born in the Age of Aquarius and seemingly confirmed only in 2154, the year in which the story takes place.
Det är inte Påven själv som har skrivit recensionerna, jag tror även inte att han har sett filmen. Han har annat att göra. Det är journalister som skriver. Och de är överhuvudtaget positiva men påpekar att filmen är ytlig och vill uppmärksamma oss kristna att den följer den nuvarande trenden att göra naturen till en idol. Detta är inte nytt: på 1930-talet gjorde människan rasen och staten till idoler, och då hade Påven skrivit en encyklika som fördömer detta: Mit brennender Sorge.
Man kan sedan undra varifrån Aftonbladet fick idén att ‘Påven fördömer Avatar’ eller ‘Vatikanen rasar’… Man kan också undra varför en förklaring av det hela på Newsmill orsakar så mycket hat i kommentarerna (det ser ut att filmen har sina talibaner…)
Gävle är rikskänd för sina brinnande julbockar. Nu börjar staden bli också känd för sin ständig vandalisering av den lokala katolska kyrkan (läs även Dagen).
Själv undrar jag om den kontinuerlig smutskastning av Katolska Kyrkan i våra medier har nån påverka i vandaliseringen.
I alla fall vi bör be för våra bröder och systrar i Gävle samt för brottslingarna.
Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.
Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla, er lön bli stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna före er tid. (Mat 5, 10:12)
En kort inlägg för att påpeka att Roland Poirier Martinson har skrivit en jättebra kolumn i Svenska Dagbladet om den fördomsfulla rapporteringen av händelser kring Katolska kyrkan i den svenska pressen.
Men det kanske inte spelar en stor roll för antalet medlemmar i Katolska kyrkan ökar medan Svenska Kyrkan tappar medlemmar i hög fart även om den får det bättre med journalister (men det är som att jämföra en mus med en elefant).
Många undrar varför Jungfru Maria har en så stor plats i Kyrkan. Anledningen är att det är tack vare henne vår Frälsare kunde komma till världen. Men det är också för att hon är en moder för oss troende.
Det är vid Korset som Maria, Guds Moder, blir vår mor:
Men vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade sade han till sin mor: ”Kvinna, där är din son.” Sedan sade han till lärjungen: ”Där är din mor.” Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen. (Joh 19:25-27)
Vi kan läsa i Johannesevangeliet att Jesus precis före sin död gör Johannes son till Maria och Maria mor till Johannes.
Jesus hänger på korset, han är döende. Han kallar sin mor Kvinna.
Man kan tycka att han är kall, att han förnedrar henne, eller att han tar avstånd från sin moder. Det sista vore egentligen konstigt för händelsen visar att Jesus bryr sig om sin gamla mor: han ger henne en son för han vill inte lämna henne ensam.
Det är inte första gången som Jesus kallar sin mor kvinna. Han gör det redan i bröllopet i Kana (Joh 2, 1:11) när vinet tar slut. Maria berättar vad som har hänt och Jesus gör då det första av sina tecken (Joh 2, 11) dvs han förvandlar vatten till vin. Jesus börjar alltså sitt offentlig liv på Marias begäran.
Om vi vill förstå varför Jesus kallar henne kvinna, måste vi komma ihåg att han är den nya Adam (Rom 5, 12:21). Kvinna är namnet som Adam ger till Eva när han ser henne för första gången: Kvinna skall hon heta (1 Mos 2, 23). Kvinnan kommer senare att kallas Eva eftersom hon blir moder till alla som lever (1 Mos 3, 20).
Jesus förnedrar inte sin mor, tvärtom, han höjer henne till den nya Eva, moder till alla som lever. Men nu handlar det inte om naturen utan om nåden; inte om livet utan om det eviga livet.
Vi tittar nu på den tredje personen på bilden, aposteln Johannes.
Han nämns inte. Jesus säger bara ”Där är din mor” till honom.
Efter detta står det skrivet: ”Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen.”
Jag tycker att detta är lite märkligt. Visst, som jag tidigare skrev, Jungfru Maria och Johannes bodde i Efesos efter uppståndelsen. Men nu, när Jesus hänger på korset, har Johannes vandrat med honom och elva andra apostlar i Judéen och Galiléen under de tre sista åren. Han har lämnat allt för att följa Kristus (Mar 10, 28).
Hur kan hon bo hos honom då, om han har lämnat allt, inklusive sitt hem?
Man måste undersöka texten närmare. Den grekiska texten säger: ”elaben o matetes auten eis ta idia”. Enligt F. Ignace de la Potterie SJ, ”ta idia” är allt som är den äkta lärjungens egendom, dvs det andliga utrymme han lever i, med tron i Kristus i centrum (ur Petite catéchèse sur Marie, André Boulet SM). Då kan meningen översättas med ”Och från den stunden välkomnade lärjungen henne till sin egendom.” Johannes välkomnar Maria som sin mor, i tron.
Johannes kallas för den lärjunge som han [Jesus] älskade och lärjungen i texten. Ordet apostel används inte här, fast han var det.
Men, om man tänker efter, älskar Jesus bara Johannes? Nej, han älskar oss alla. Och vi som som är döpta och försöker följa Jesus (Mat 16, 24), är vi inte heller lärjungar? Då Johannes kan ses som en förebild för oss alla: varje troende får Maria som mor på Jesu begäran.
Johannesevangeliet kallas ofta andligt. Det är samma Johannes som fick se allt som beskrivs i Uppenbarelseboken. Allt detta skedde efter att han fick Maria som mor.
Kan allt detta betyda att vi kommer närmare Jesus-Kristus om vi också välkomnar Jungfru Maria som vår mor?
